Innovation handlar om att göra saker bättre
I över 30 år har Alan AtKisson arbetat med hållbar utveckling och innovation har blivit en del av hans livsluft. När Svenska missionsrådet samlar sitt internationella nätverk till medlemsdagar i februari är han en av talarna. Trosbaserade organisationers tusenåriga erfarenhet av innovation är något han inspireras av.
– Jag gillar att tänka nytt. Innovation är inget mysko, det handlar om att tänka ut nya idéer som vi kan genomföra i praktiken och som gör saker och ting bättre för oss, säger han.
Innovationer kan naturligtvis vara abstrakta och komplexa men för Alan AtKisson handlar det om ”den ganska enkla processen” att ta fram en ny idé, testa den – och om den funkar – börja använda den.
Idag är Alan AtKisson chef för Avdelningen för partnerskap och innovation på Sida som bland annat beslutar om Svenska missionsrådets största biståndsanslag CivSam.
– Jag har länge arbetat med innovation inom hållbar utveckling. Skälet till det är att i själva orden hållbar utveckling finns det ett krav på innovation, konstaterar han.
Innovation kan till exempel vara tillgängliga tamponger
Han nämner jämställdhet och säger att för att flickor världen över ska kunna gå i skolan behövs samhällsförändringar som ofta bygger på innovationer.
Exempelvis kan tillgång till hygienprodukter vara avgörande för flickors fortsatta närvaro i skolan – och att introducera möjligheten att få bindor, tamponger etcetera är i det här sammanhanget en innovation – även om idéen eller produkterna inte är en ny uppfinning.
– Utveckling till sin natur handlar om innovation, och hållbar utveckling betyder att vi inte bara behöver förändra saker, utan vi behöver göra det på ett sätt som kanske inte gjorts tidigare.
Inom hållbar utveckling och biståndsvärlden har man länge diskuterat vad som kan leverera de mest effektiva och effektfulla resultaten och hur det ska göras.
Systeminnovation skapar synergier – som en bra fest
– Vi måste tänka lite större och tänka i termer av system och hur de samspelar när vi tänker på innovation. Det vill säga vi måste tänka in flera aspekter samtidigt så att vi exempelvis inte löser ett klimatproblem med resultatet att människor får det sämre ekonomiskt. Eller att man brukar jorden på ett sätt som utarmar den och gör att ens inkomst försvinner på sikt.
I praktiken innebär systeminnovation att man tar fram policyer, tekniska lösningar, nya initiativ och strukturer… Strategier och tillvägagångssätt som – när de används – skapar synergier. Och det är de där synergieffekterna som är resultatet av systeminnovation, även om Alan AtKisson tycker att synergi är ett ord som används lite slarvigt.
– Men synergieffekter finns på riktigt om man har ett bra systemtänk, säger han.
Han gör liknelsen med en fest dit man bjudit in människor som inte känner varandra sedan tidigare. När de möts kan magi uppstå om kemin mellan människorna är bra. Samma sak med systeminnovation – när förutsättningarna är rätt och olika fält korsas så uppstår synergieffekter.
– Men det är inte lätt för det förutsätter att människor jobbar ihop på nya sätt och samarbete är inte enkelt. Det tar tid att etablera tillit och ömsesidig kunskap om varandra, det tar tid att hitta bra rutiner för dialog och navigera i allt det praktiska, säger han.
Civilsamhället och den privata sektorn kompletterar varandra
Samtidigt tror Alan AtKisson på samspel mellan olika aktörer som en grundprincip för innovation och förändring. Olika aktörer kan komplettera varandras styrkor och det är i gränslandet mellan olika sektorer som lösningar kan uppstå, lösningar som annars inte blivit till. Han tar ett exempel, en insats kring finansiering som Sida stödjer med aktörerna Act Svenska Kyrkan, WeEffect och Oikocredit.
– Det samarbetet har resulterat i en finansiell garanti som möjliggör för exempelvis små jordbrukskooperativ att få kredit till förmånliga villkor och det hade inte hänt om inte det hade uppstått en dialog mellan flera olika sektorer som identifierade behov och möjligheter.
Att civilsamhället ibland har en skeptisk inställning till att samarbeta med privata sektorn ligger enligt Alan AtKisson i sakens natur.
– Ibland har civilsamhället en roll som kritisk röst och watchdog och det är självklart att om en organisation har en skeptisk analys så ska man vara skeptisk.
Han påpekar att inom civilsamhällets landskap finns det organisationer som samarbetar flitigt med privata sektorn och andra som definitivt ställer sig utanför.
– Det är ett bra ekosystem skulle jag säga, det är bra att ha mångfald. Det finns inga ska här, utan det ligger i civilsamhällets egna händer.
Trosbaserade organisationer har lång erfarenhet av innovation
När det gäller trosbaserade organisationer och innovation säger Alan AtKisson att trosbaserade organisationer i sin långa historia, har ”väldigt mycket erfarenhet av hur man samlar människor från olika bakgrunder och sprider nya idéer”.
– Jag skulle säga att trosbaserade organisationer har på det sättet jobbat med innovation på djupet i ett par tusen år. De har en lång erfarenhet av att jobba med idéer som är nya för dem som de pratar med. Det är något jag reflekterar över ofta, säger han.
Mer om Alan AtKisson
Alan AtKisson är en av huvudtalarna på Svenska missionsrådets medlemsdagar. Han har arbetat med hållbar utveckling i över trettio år, bland annat som konsult och senior rådgivare, han har också skrivit en rad böcker, exempelvis Believing Cassandra: An optimist looks at a pessimist’s world (1999),The Sustainability Transformation (2010), och utvecklat olika metoder och verktyg för att främja utveckling och innovation, exempelvis ”Sustainability compass och ”Amoeba of change”.
Sedan 2018 är Alan AtKisson chef för Avdelningen för partnerskap och innovation på Sida som samarbetar med civila samhället, näringslivet, forskning och myndigheter på global nivå. I uppdraget ingår även utveckling av innovativa bistånds- och finansieringsformer.
Läs mer om våra medlemsdagar 2022 med temat ”I nätverk och tro för en bättre värld”.
Intervjun gjordes av Viktoria Myrén i januari 2022