Analys av kommande demokrativillkor

SMR har löpande följt och analyserat de demokrativillkor som först togs fram av förra regeringen. Den 27 mars 2024 kom en ny version av propositionen efter att nuvarande regering gjort ett omtag.  

Arbetet med de så kallade demokrativillkoren, ett antal krav vilka trossamfund och civilsamhällesorganisationer som vill ha statligt stöd för sin verksamhet ska leva upp till, har pågått under lång tid. Den förra regeringen gick fram med en proposition 2022 vilken drogs tillbaka efter regeringsskiftet och nu kommit i något modifierad form.  

Lagstiftningen rör i första hand trossamfunden och statens stöd till dessa samt allmänna arvsfonden, men kommer i förlängningen att implementeras på allt statligt stöd till civilsamhället i kommande författningar och direktiv. Stödet till Svenska kyrkan har dock även fortsättningsvis egen lagstiftning.

Kvarstående risker 

Den nya propositionen innehåller flera förbättringar, till exempel vad gäller företrädarskapet då det är tydligare avgränsat vem som kan anses företräda en organisation. Flera problematiska områden kvarstår dock. Exempelvis är definitionen av hot och våld fortfarande en bedömningsfråga frikopplad från de straffrättsliga definitionerna.  

Kristina Patring, rådgivare inom religions- och övertygelsefrihet på SMR, har sammanställt en analys av propositionen. I analysen kan man läsa om exempel på förändringar som skett i propositionen efter dialog med trossamfunden. Utöver att reglerna för företrädarskap förtydligats, ska företrädares ålder även tas i beaktande när ett agerande bedöms och det omedelbara fråntagandet av statligt stöd till samfund som utsätter unga för försök till ”omvändelseterapi” är borttaget.  

Hur tidsplanen för utrullningen är utformat är inte känt men lagen börjar gälla den 1 januari 2025 förutsatt att den röstas igenom i riksdagen.